Intersample Peaks - Varför 2 dbTP takhöjd är bättre!
I den här artikeln vill vi förklara vad intersamplingstoppar handlar om och varför det är bättre att ha sina streaming master att släppa med mer utrymme än många antar och sprider.
Vad är intersample-toppar?
Intersample Peaks (ISP) är toppar i ljudsignalen som kan uppstå när signalen spelas in och bearbetas digitalt. De uppstår när en signal är under maximum i den analoga domänen, men genom den digitala omvandling eller omvandling och bearbetning når eller till och med överstiger maxvärdet. Detta kan leda till en förvrängning av ljudsignalen, eftersom detta klipp inte kan återges korrekt.
Anledningen till att intersamplingstoppar uppstår är att digitala system tar och lagrar sampel av signalen vid vissa tidsintervall. De prover eller samplereate representerar inte den exakta analoga signalen, utan är en diskret approximation av signalen. Ju högre Sample rate, desto mer lik blir den digitala signalen den analoga signalen. Därför kan intersamplingstoppar inträffa när signalen toppar mellan två på varandra följande sampel.
Hur känner du igen toppar mellan sampel?
Interprovstoppar kan kännas igen och identifieras på flera sätt:
Visualisering: Ett sätt att upptäcka intersamplingstoppar är att visuellt analysera ljudsignalen i en ljudredigerare. Här kan toppar som överstiger den digitala signalens maximala värde göras synliga. Detta kan ofta kännas igen av de starka topparna i en vågform.
Mätning: Intersamplingstoppar kan också detekteras av mätverktyg som övervakar signalen i realtid och indikerar om toppar överskrider den digitala signalens maximala värde. Dessa mätverktyg kan användas i DAWs (digitala ljudarbetsstationer) eller som separata plug-ins.
hörsel: Intersample-toppar kan ibland även upptäckas av hörseln, eftersom de kan leda till distorsion och grumligt ljud. Om ljudsignalen visar distorsion vid uppspelning kan detta vara en indikation på intersample-toppar.
Hur undviker man toppar mellan prover?
Olika åtgärder kan vidtas för att undvika toppar mellan proverna:
användning av begränsare: En limiter är en effekt som begränsar signalnivån och därmed förhindrar klippning. Du kan tillämpa en limiter på masterbussen eller på kritiska kanaler eller grupper för att säkerställa att signalen håller sig inom gränserna.
användning av kompression: kompression kan hjälpa till att kontrollera signalen och minska toppnivåerna. Genom att minska skillnaden mellan höga och tysta delar av signalen kan sannolikheten för intersamplingstoppar minskas.
Öka takhöjden: The Fri höjd är avståndet mellan den högsta nivån i signalen och den maximala nivån som den digitala signalen kan nå. Öka höjdhöjden skyddar signalen från klippning och undviker intersamplingstoppar.
Användning av dithering: Dithering är en process för att lägga till en liten mängd brus till signalen för att minska kvantiseringsfel. Att lägga till brus "jämnar ut" signalen effektivt, vilket kan minska sannolikheten för intersamplingstoppar.
Vill du ha bästa möjliga, distorsionsfria uppspelning av din låt på alla plattformar?
Hur påverkar konvertering till ett annat ljudformat intersamplingstoppar?
Det är vanligt att Streamingplattformar som Spotify, Amazon Music, Itunes etc. Konvertera låtar till olika, ibland förlorade format efter uppladdning för att säkerställa smidig uppspelning trots en långsam internetanslutning. Konvertering till ett annat ljudformat kan påverka intersamplingstopparna.
Om målljudformatet har en lägre upplösning än källljudformatet kan detta resultera i att intersamplingstoppar förstärks eller att nya toppar skapas. Detta beror på att en minskning av upplösningen innebär att man minskar noggrannheten i den digitala approximationen av ljudsignalen, vilket kan resultera i att toppar över det maximala värdet visas. Ju högre en titel är, desto mer oönskade nivåtoppar kan inträffa vid konvertering till en lägre upplösning.
Å andra sidan kan konvertering till ett högre ljudformat hjälpa till att minska eller eliminera intersamplingstoppar. Detta beror på att en ökning av upplösningen möjliggör en mer exakt digital approximation av ljudsignalen, vilket kan reducera eller eliminera intersample-toppar. Det är dock viktigt att notera att konvertering till ett annat ljudformat också kan ha andra effekter på ljudet, t.ex. som förlust av dynamik eller förvrängningar.
Det är därför viktigt att konverteringen utförs noggrant och att målljudformatet är lämpligt för det avsedda syftet.
Varför 2dbTP utrymme är vettigt
Omvandlingen som beskrivs ovan kan resultera i nivåtoppar på upp till 2 dB. Detta kan leda till märkbara omusikaliska förvrängningar och artefakter under efterföljande uppspelning. Så om du vill vara på den säkra sidan, välj den konservativa, ljudmässigt bästa vägen och lämna 2 dB äkta topphöjd innan du skickar din låt till streamingleverantören.
Så här säger Bob Katz:
You Tubes Opus Codec har en ännu lägre bithastighet än Spotify. Med hjälp av råmaterial blandat av mig har jag definitivt kommit till slutsatsen att det är en mycket dålig idé att överskrida -1 dBTP på PCM-sidan (före förlustkodning). Överskotten låter inte bra. Uppenbarligen skulle ett värde på 2 vara mer konservativt, men även med den bästa akustisk-elektriska musikinspelningen tyckte jag att förbättringen inte var värt det. Det vill säga med material som emellanåt har naturliga korta toppar. Jag har inte testat material som har varit hårt bearbetat och som har många toppar i följd.
Vi kan därför dra slutsatsen att för korta nivåtoppar kan 1 dBTP takhöjd vara tillräckligt utan att orsaka hörbar distorsion. Men om du inte vill vara säker, håll dig till 2 dBTP takhöjd. Även Spotify rekommenderar detta i sina riktlinjer.
Hur hanterar streamingtjänster intersamplingstoppar?
Streamingtjänster har vanligtvis specifika riktlinjer och rekommendationer för formatering av ljudinnehåll för att säkerställa att det låter bra på deras plattformar samtidigt som musikens ljudstyrka begränsas till en rimlig nivå. Strömningstjänster kan ta olika tillvägagångssätt för intersamplingstoppar:
limiter: Vissa streamingtjänster tillämpar automatiskt en limiter vid uppladdning av ljudinnehåll för att kontrollera signalnivån och undvika intersamplingstoppar.
normalisering: Andra streamingtjänster tillämpar normalisering på ljudinnehåll för att säkerställa att allt innehåll spelas upp med en konsekvent ljudstyrka utan att öka ljudstyrkan eller orsaka toppar mellan samplingen.
Dynamisk anpassning: Vissa streamingtjänster använder dynamiska justeringsalgoritmer för att justera ljudstyrkan på låtar under streaming så att de håller sig på en liknande ljudstyrka jämfört med andra låtar på plattformen. Detta kan också hjälpa till att undvika toppar mellan prover.
Viktigt är att de specifika kraven och policyerna för intersamplingstoppar kan variera från streamingtjänst till streamingtjänst. Det är därför tillrådligt att bekanta dig med de specifika kraven och rekommendationerna för varje streamingtjänst för att säkerställa att ljudinnehållet är korrekt formaterat och optimerat för optimal uppspelningskvalitet på plattformen.
Vilka ljudcodecs använder streamingtjänsterna?
De flesta streamingtjänster använder olika ljudcodec beroende på vilken typ av innehåll och vilken plattform det streamas på. Några av de vanligaste ljudkodekarna som används av streamingtjänster är:
AAC (Advanced Audio Coding): AAC är en ljudkodek med förlust som erbjuder hög ljudkvalitet till låg datahastighet. Det är en mycket använd codec som används av många streamingtjänster som Apple Music, Spotify och YouTube. AAC erbjuder bättre ljudkvalitet än äldre codecs som MP3 med samma eller till och med lägre bithastighet. Detta beror på att AAC använder mer avancerad komprimeringsteknik som möjliggör bättre ljudkvalitet med en mindre filstorlek. AAC kan också stödja en högre samplingsfrekvens och ett större antal kanaler än MP3.
En annan fördel med AAC är dess stöd för ett brett utbud av ljudfunktioner, inklusive höga frekvenser, variabla bithastigheter och flerkanaligt ljud. Detta gör den till en idealisk codec för musikstreamingtjänster som Apple Music, Spotify och YouTube. AAC kan sparas i olika format, till exempel MP4-filcontainerformat eller sparas som ett fristående AAC-filformat. Den är också kompatibel med de flesta moderna ljudspelare, inklusive mobila enheter och datorer.
Sammanfattningsvis erbjuder AAC hög ljudkvalitet till låg datahastighet, stöder ett brett utbud av ljudfunktioner och är kompatibel med de flesta moderna ljudspelare.
MP3 (MPEG Audio Layer 3): MP3 är en förlustlös ljudcodec som har använts i musikbranschen i många år. Även om kvaliteten är bra vid höga bithastigheter kan den vara sämre vid lägre bithastigheter. MP3 används fortfarande av många streamingtjänster som Amazon Music och Tidal.
FLAC (gratis förlustfri ljudkodek): FLAC är en förlustfri ljudcodec som erbjuder bättre ljudkvalitet än förlustfria codec. än förlustiga codecs som AAC och MP3. Men filen är större och kräver därför mer bandbredd. FLAC används av vissa streamingtjänster som Tidal och Qobuz.
Ogg Vorbis: Ogg Vorbis är en förlustlös ljudcodec som används av vissa streamingtjänster som Spotify och Deezer. Den erbjuder bra ljudkvalitet med lägre datahastighet än MP3. Ogg Vorbis är en förlustfri ljudcodec utvecklad som ett gratis alternativ till proprietära codecs som MP3. Det utvecklades av Xiph.Org Foundation-teamet och är ett format med öppen källkod släppt under BSD-licensen.
Jämfört med andra ljudkodekar med förlust, erbjuder Ogg Vorbis bättre ljudkvalitet till en lägre datahastighet. Den använder en avancerad komprimeringsmetod som kallas en "psykoakustisk modell" som gör att den kan ta bort onödig ljuddata som är ohörbar för det mänskliga örat. Detta gör att den kan uppnå en högre komprimeringshastighet än andra codecs utan att offra ljudkvaliteten.
En annan fördel med Ogg Vorbis är dess öppna karaktär, vilket gör att alla kan implementera och använda codec i mjukvara och hårdvara utan att behöva betala licensavgifter. Dessutom stöder den flera ljudkanaler och kan kodas i olika Sample rateer och bithastigheter.
Ogg Container-formatet används vanligtvis för att lagra Ogg Vorbis-filer, men kan också innehålla andra format som VorbisComment-metadata och videor. Även om Ogg Vorbis inte används lika mycket som andra codecs som MP3 och AAC, stöds det av vissa onlinemusikstreamingtjänster som Bandcamp och Jamendo, såväl som vissa mediaspelare med öppen källkod som VLC och Audacity.
Sammanfattningsvis erbjuder Ogg Vorbis hög ljudkvalitet till låg datahastighet, är ett öppet format och stöder flera kanaler och olika Sample rateer och bithastigheter.
Opus:
Opus är en ljudcodec utformad för att effektivt komprimera digital ljuddata. Den används av bland annat YouTube, Whatsapp och andra tjänster eftersom den stöder hög kvalitet trots låga bithastigheter. Det är dock en förlustlös codec.
Vilken ljudcodec har de största intersamplingstopparna?
Det finns inga specifika ljudkodekar som generellt producerar större intersample-toppar än andra. Intersamplingstoppar kan orsakas av många faktorer, inklusive typen av ljudsignal, hur signalen bearbetas av enheter eller programvara och den maximala signalnivån.
Vissa ljudkodekar med förlust som MP3 och AAC kan producera intersample-toppar när de används vid höga komprimeringshastigheter för att uppnå mindre filstorlekar. Detta inträffar särskilt när ljudinnehållet har hög ljudstyrka före kompression.
Det bör dock noteras att intersamplingstoppar också kan inträffa med förlustfria ljudkodekar såsom FLAC eller WAV när signalens maximala nivå överskrider toppbegränsningen för en uppspelningsenhet eller ett system. Därför är det viktigt att säkerställa lämplig signalbehandling och nivåkontroll när du skapar och redigerar ljudinnehåll, oavsett vilken ljudcodec som används.
Med streamingtjänster, konverterar de först ljudet till ett annat format och normaliserar det sedan, eller vice versa?
Den exakta ordningen för signalbehandling i streamingtjänster kan variera eftersom det beror på den specifika implementeringen av tjänsten. Det är dock vanligt att signalbehandlingen sker i flera steg, oftast konverteras först och sedan normaliseras först vid ombadning.
Först konverteras ljudsignalen till det ljudformat som föredras av streamingplattformen. Detta kan variera beroende på streamingtjänst, allt från förlustfria codecs som AAC och MP3 till förlustfria codecs som FLAC och WAV.
Efter konverteringen normaliseras ljudet för att säkerställa att signalnivån håller sig inom ett specificerat intervall för att undvika eventuell klippning eller förvrängning. Normalisering kan göras på olika sätt, t.ex. B. genom att justera den totala volymen eller genom att använda peak level limiters.
Det är dock viktigt att notera att detta kan variera från streamingtjänst till streamingtjänst, och att vissa tjänster kan utföra ytterligare signalbehandlingssteg innan ljudet konverteras och normaliseras.
Vi ser till att det inte finns några konverteringsproblem med din låt!
